Vi kommer till Sahlgrenska i god tid och får komma in till ett rum på utsatt tid. En barnmorska kommer in efter en stund och sätter nål i armen. Sen väntar världens längsta timme att slå ihjäl...Vi hade lite tidningar och småpratade lite så tiden gick iaf.
Kl. 9.30 va det vår tur att komma in till plocket. I samma ordning som sist så kom tårarna när första morfin sprutan injecerades. Vet inte vad det är med det medlet alltså? Varför grinar jag? Läkaren börjar med att lägga bedövning på varje äggstock och det kändes vill jag lova! Sen va det dags att leta blåsor, många och stora blåsor fanns till förfogande dock kände jag varje punktering. När vi trodde att det va klart så hittade läkaren en sista blåsa som låg lite bakom (som han själv sa) och den aj aj aj jag trodde jag skulle dö!
Han tog i allt han kunde och jag trodde den skulle komma ut ur munnen på mig bokstavligt talat. Det gjorde så in i helvete ont och då är jag både bedövad OCH har fått två sprutor med morfin.
Vi fick inte veta hur många ägg som kom ut men hörde siffran 7 och då var inte alla rör kollade så läkaren trodde på 10-11st.
Vi kommer tillbaka till rummet och jag grinar fortfarande av smärta, den gulliga BM vi hade under morgonen kom in och kollade puls och så att allt var ok. Jag mådde väldigt illa efteråt men det blev bättre efter att jag ätit och druckit. Jag hade faktiskt inte lika ont efteråt denna gången som förra gången. Då tyckte jag dock inte att ÄP va så farligt så det är väl karma då?
Vi åker hem och är hemma vid 12 ca och det är soffläge för mig hela dagen. Fick ta tabletter när vi kom hem och innan sov dags men annars har jag klarat mig utan.