Efterkontroll på MVC är nu bokad. Ringde i morses och den telefonisten är liiite snäsig tycker jag. Förklarade som det var att min BM inte ring upp sedan sista besöket men telefonisten hävdade att hon hade ringt och att jag missat å svara, sedan ju längre tiden går så är det upp till mig att ta kontakt? Men jag har inget missat samtal från henne det hade jag ju sett liksom. Tydligen är efterkontroll inget man behöver gå på om man mår bra och allt gått bra? Men man vill väl ändå få ett samtal så man kan välja själv om man vill eller inte? Jag vill ju ha recept av henne på p-piller, få ett avslut. Så nästa vecka ska jag dit. Och det blir p-piller jag har bestämt mig, vill inte ha Cerazette utan kör på Mercilon mådde bra av de och jag vill ha koll på min menscykel. Konstigt alltså, börja med p-piller igen men jag vill inte bli gravid än (man vet aldrig) kroppen kankse fattar nu när den varit gravid en gång? Kommer nog äta 1-1,5 år iaf så får vi se då om det blir längre eller om vi ska börja tänka på syskon =)

Idag 27/5 är det exkat ett år sedan vi gjorde det sista äggplocket. Jag minns det som igår. Har många gånger tänkt att den sista blåsan som dr hittade som låg lite bakom som han sa, undra om det kan ha varit guld ägget som blev vår dotter? En känsla säger att det va så. På söndag är det alltså dagen som vi fick tillbaka våra embyon.

Gör lite reklam för "De ofrivilligt barnlösas dag" som är på lördag.

Jag gillar inte måndagar har jag kommit på, tisdagar va dödensdag förut men nu har jag ändrat mig. Tror det beror på att jag inte fått sova tillräckligt under helgen. Sambon brukar gå upp med lillan på helg morgonen så jag kan få sova en stund med tanke på att jag at alla natt matningar. Men denna måndagen började med att den ena katten sladdade upp på köksbordet (som vanligt) men halkade med tassen så hon rev ner en av mina fina glasljusstakar jag har på bordet. Var väl bara en tidsfråga innan det hände ifs men det första man får göra på morgonen när lillan är hungrig är att sopa glas ocg dammsuga. Hoppas inte grannarna blev sura för det var innan 7 på morgonen =P

Idag var det dags för lillans 3månaders spruta. En i verje ben. Stackars liten så ledsen hon blev och blodade ner min tröja oxå på köpet. Imorn är det dags för mig att vaccinera mig. Är tydligen inte immun mot röda hund så den ska jag få i armen igen. Är ju "van" ;) vid sprutor numera så det ska nog gå bra. Man jämför väl det mesta med att föda barn och det gjorde bra ont så en spruta i armen blir pice of cake!

Usch det som inte får hända har hänt Längtan

Mensen alltså, trodde den skulle komma med en rasande fart och smärta utan desslike men inte så farligt alls. Den kom exakt 12 veckor efter förlossningen, exakt 5 veckor efter avslaget. Men jag slutade amma när lillan var 6 veckor så den har verkligen dröjt om det är efter ammningen man räknar? Men nu är den alltså tillbaka. PMSen oxå för den delen, jisses sömnbrist och pms är inget man ska blanda ihop det är lika med katastrof enligt mig! Så nu är allt som "vanligt" det känns så konstigt allt detta..Hela resan som gravid, tiden innan när vi kämpade på egen hand och med IVF tills nu: Vi har en bebis =) Ibland när jag är ute på prommenad med lillan och hon ligger och sussar gott i vagnen tänker jag "hon är vår, vårt barn vår avkomma" helt sjukt och så underbart!

Ska man börja med det igen? Har ju inte ätit p-piller på 4 år nästan. Ska man chansa och hoppas att man bli gravid på naturlig väg nästa gång? Fast vill ju inte bli gravid inom det närmsta 2 åren iaf, vill njuta fullt ut av min lilla docka. Å vad det är svårt, kroppen kanske fattar detta med graviditet nu när den upplevt det en gång och vill bli det igen utan provrörsbefruktning? Har inte varit på efterkontroll ännu så har inte diskuterat frågan med någon BM. Men vill inte ha spiral isåfall utan kör nog på vanliga p-piller. Hade Cerazette innan familje planerna men gillade inte de riktigt, vill ha mens en gång i månaden regelbundet liksom inte lite hipp som happ som det blev med Cerazette.